Tjarve

Direktlänk till inlägg 17 oktober 2011

Ahlgrens bilar för ledsna själar

Av Maria Rölvåg - 17 oktober 2011 21:59

Är nedstämd, melankolisk, deppig, ledsen, ja det finns många ord för tycka-synd-om-sig-själv-syndromet.

Har en yber-olycklig-dag idag. Handlar en del om mitt förlutna men också hur livet ser ut just nu.

Jag hinner inte leva mitt liv helt enkelt. Ligger efter i jobbet och ligger efter i hemmet. Jag går alltid ut hårt och försöker med full kraft få ordning på tillvaron. Men det kommer bakslag som jag inte förstår varför de kommer eller hur de ens kan dyka upp.

Jag har nu sedan våren försökt få ordning på mitt hem men någon ond kraft lägger krokben för mig. Så fort jag fått möjlighet att skapa ordning i vårt kaotiska hem, så genererar det mer arbete och mer grejer som jag inte ens vet var de kommer ifrån. Jobbet följer samma kaotiska ordning som mitt hemliv.


Jag känner en frustration så stark att jag snart inte vet vart jag ska vända mig.

Får mig att tänka på den där gången då jag sökte hjälp för min nedstämdhet. Jag var yngre då, hade små barn, min mamma hade just dött, hade en pappa som var på toppen av sitt missbruk och en ekonomi i botten. Jag förstod ju senare att jag var deprimerad men då jag alltid haft känslostormar så reflekterade jag inte över det då. Mitt liv var kaotiskt och jag hade tappat fotfästet. Jag bestämde mig för att söka hjälp. (Min sambo tyckte det och sa det till mig, på skarpen)


Nåväl, jag sökte hjälp via sjukvården och fick träffa en distriktssköterska. (för på den tiden fick man aldrig komma till läkaren utan en noggrann koll om man var värdig att få träffa en läkare pga läkarbristen men det talade man inte om högt. Man skyllde på läkarbrist när det egentligen handlade om att spara ordentligt med pengar och hålla besöksstatistiken nere..)

En distriktsköterska som antagligen varit på en hälsobefrämjande kurs om friskvård, för det råd jag fick när jag satt där och hade tycka-synd-om-mig-själv-syndromet (min egen diagnos på eländet) snoret och tårarna som rinner i mängder och en viss känsla av lättnad att få tala om allt det jag burit på, så säger hon hurtigt: "Du måste ut och motionera och RÖRA på dig, finns inget så bra som stavgång! Se till att RÖRA ordentligt på armarna och få frisk luft, så ska det nog ordna sig för dig!"

Ja, "öhö okej.." svarar jag och tänker att: "Va? Men, men vi har bara en bil, jag går till och från dagis med barnen varje morgon och kväll och sen till och från jobbet. Allt jag vill ha är att ha råd att köpa en till bil så jag kan spara tid och slippa dra barna i snödrivorna på vägen och kylan...allt jag vill ha är egen tid ibland, allt jag vill ha är en nykter pappa, allt jag vill ha är min mamma tillbaka så att jag får krama henne en sista gång..allt jag vill ha är ett mindre kaotiskt liv, ett bättre liv med pengar på banken..."

Jag går därifrån med en skamkänsla så stor, så stor så det ryms inte i universum...jag RÖR för lite på mig, det är allt, sluta klaga och vara så jävla egoistisk! Skääääms!


Jag ska bara säga att jag verkligen RÖRDE på mig på den tiden än vad jag gör nu. Med småbarn så får man verkligen RÖRA på sig från morgon till kväll. De som säger nåt annat kör antagligen Merca till och från dagis och har råd med en barnflicka och massa pengar på banken...

Hade jag träffat en läkare hade jag säker fått piller utskrivet. Vet inte vilken ordination av de två som kan hjälpa bäst men jag tog mig ur eländet på egen hand, även den gången. Det tog sin tid förstås men tiden läker även sår som det heter, jag överlevde. Jag kommer ALDRIG att förnedra mig så igen. Om jag hamnar i  samma elände igen och måste söka hjälp, så kommer jag antagligen få ett epileptiskt anfall av en mening med orden MOTION-RÖRA.

Idag och denna kväll självmedicinerar jag med Ahlgrens bilar. De får mig alltid på bättre humör och jag vet även av min förvärvade livserfarenhet att stormen kommer att bedarra, även denna gång. Men det är okej att känna. Det är viktigt att känna.


Gå i frid, för GUD älskar också Ahlgrens bilar, annars skulle de inte få finnas år efter år efter år..




 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria Rölvåg - 18 september 2015 10:17

Den 7 juli upptäckte jag att jag inte såg ut som jag brukar och hittade en knöl i mitt högra bröst. Var på semester i Norge och det enda jag ville var att åka hem. Men min man och jag bestämde att vi ändå skulle tillbringa två veckor där och försöka ...

Ps

Av Maria Rölvåg - 9 juni 2015 00:29

Har inte bloggat på ett tag upptäckte jag nyss hehe. Ähum, ville därför informera er om att jag haft en hel Behå-fri helg och det var befriande så inåt helvete och helt fantastiskt! Gå i frid. Amen å allt det där. Mer behå-fria dagar åt kvinnen. ...

Av Maria Rölvåg - 9 juni 2015 00:19

Sitter och funderar i natten. Jag har arbetat med människor i över 10 år och sagt att vissa öden går in under skinnet på en. Det stämmer verkligen. Men denna gång har ett livsöde gjort en direkt väg och gått rakt in i hjärtat. Och jag blöder. Igen. V...

Av Maria Rölvåg - 29 juli 2014 14:18


Idag är en stor dag, en glädjens dag! För idag har ordet HEN fått en officiell plats i svensk akademis ordlista ??så...jag har vunnit min kamp. Så till se alla rabiata HEN hatare därute, säger jag bara: In your'e face! Haha! Ibland har jag Gud på min...

Ovido - Quiz & Flashcards