Åhujeda mig!

Måste blogga måste blogga måste blogga måste blogga måste blogga!

Att ha en blogg är jädrigt stressigt. Jag menar.. jag har läsare, om än de är få men ändå, jag har läsare. Det, har jag förstått, innebär vissa skyldigheter och ansvar.   

Ska man någonsin bli en ny Kissie, Blondinbella eller vad fan dom nu heter, så måste man ju för bövelen blogga! Jag bloggar jue!

Joda..visst..men jag har typ ett inlägg per månad, eh, och det är inte så mycket att hänga i julgran om man säger så. Det håller inte, så hur ska jag göra då?

Man ska ju då blogga om sin intressanta vardag, vad som händer i ens liv VARJE jädra dag. Helst om trivialiteter som att man vaknade med en finne på näsan (eller någon annanstans på kroppen, öhö), senste skoinköpet, hur sjukt elak vissa idioter är, sminket man har valt för dagen m.m

Men om jag inte har ett så intressant och händelserikt liv då? Om mitt liv bara är en repris varje dag? Vill folk verkligen läsa repriser på min blogg?? Allvarligt? Skulle väl se ut typ såhär då:

Dag 1:

"Jo imorse klev jag upp sju, kokade kaffe, klädde på mig och gick till jobbet. Jobbade, gick hem, lagade middag, matade katten och hunden, gick en promenad med hunden, såg teve, läste fejjan, borstade tänderna, gick och la mig vid elva."

Dag 2:

"Jo imorse klev jag upp sju, kokade kaffe, klädde på mig och gick till jobbet. Jobbade, gick hem, lagade middag, matade katten och hunden, gick en promenad med hunden, såg teve, läste fejjan, borstade tänderna, gick och la mig vid elva."

Dag 3 och 4: repris av Dag 1 och 2,

Dag 5: repris av dag 1 och dag 2 och dag 3 och dag 4...

Dag 6:

"Jippie! idag är det lördag och jag har ledigt. Idag ska ja tvätta, städa, laga femtimmarsmiddag, sen se film och sitta uppe sent. Jag ska göra allt det där för jag är ju ledig jue!"

Dag 7:

"Å huvva imorrn är det jobb igen och jag som inte hunnit städa huset klart! Jaja, det kommer alltid fler helger."

Sådärja! Där har ni mitt liv i bloggform, mycket repriser men så slipper jag ju blogga som en tok dårå. Rationella lösningar gillar jag, varför ska man krångla till det i onödan?

Nån ny Kissie blir jag väl inte men snart kanske trenden vänder...? De som bloggat minst hamnar högst upp på bloggtoppen, då är jag en stark kandidat!

Ps. Detta inlägg tillägnas Madde....     

Amen åsså allt det roliga som hör till.

Näe trodde väl inte det.

Hur bra kan inte livet vara ibland?

Tycker mig se ljuset i slutet av tunneln, bildligt talat. Efter en lång tid av motgångar så verkar det äntligen vända.

Har de senaste dagarna fått äran att vara med mitt älskade barnbarn. Han är en riktig livfull liten kille som verkligen kräver att man är i nuet och ger en perspektiv på tillvaron. När det handlar om att ta hand om ett så litet barn, så krävs det inte så mycket av ens energi utan det ger energi. Man lagar mat, byter blöjor, leker, myser och bara är. Tankarna har fått flöda fritt och jag har fått perspektiv på saker och ting. Ibland så behövs en spark i baken för att man ska vakna upp, se vad man har framför sig här och nu och inte blicka tillbaka. Jag har så mycket att glädjas åt i mitt liv att jag borde skämmas över hur jag ibland bara plockar fram det negativa. Jag förstår mig inte riktigt på mig själv, hur jag kan bli så knasig.

Men mitt förflutna har gjort mig till den jag är på både gott och ont, så pass mycket förstår jag. Jag har otrivts med min tillvaro en längre tid, tyckt mig tro att jag behöver byta jobb, flytta med mera. Men under dessa dagar med barnbarnet så har jag insett att jag kan ändra min tillvaro hur mycket jag vill, jag kommer ändå aldrig bli någon annan än jag är. Liten kille älskar sin mormor oavsett vad jag gjort och vem jag är. Jag är bra.

Det är dags att jag blir vän med mig själv, blir vän med mina känslostormar och framförallt med mitt förflutna. Jag har framtiden kvar, jag har den fantastiska möjligheten att se till att den blir positiv och innehållsrik så mycket som möjligt. Jag har hälsan trots ryggvärk och andra små konstigheter men jag har ingen negativ diagnos eller kronisk sjukdom som vänder upp och ner på livet för så många andra.

Idag är en great day, jag har trivts med mig själv och jag trivs så bra på mitt jobb. När saker och ting får en lösning så spirar hoppet.

Vad för slags motgång som jag kämpat med kommer jag att berätta om när tiden är mogen. Just nu ska jag bara njuta av tillvaron för jag är så lyckligt lottad.

Gå i frid, amen och ett halleluja på det!