Sitter ikväll och tittar på regnet som strilar ner. Reflekterar över min dag. Insåg att ibland händer en del knäppa grejer under en dag av ens liv.

Denna dag började med att åskan väckte mig så min morgon blev lååång. Cyklade till jobbet, cyklar om en gående polisman (ja, ni läste rätt!) Shit, tänkte jag. Min cykel saknar en del delar om man säger så. Lyse på cykeln t ex. Så jag cyklade järnet, om man säger så. Jag insåg inte förrän jag cyklat om herrn ifråga, att han gick på fel sida. På höger sida med ryggen mot miig, gick på vägen och ej på trottoaren, så jag cyklade därför om på vänster sida. Wtf?Förstod inte förrän efteråt att det blev lite konstigt det där...lite jobbigtt att gå var det nog för han verkade ha rätt svårt med andningen, andades rätt högt faktiskt men det skulle jag också gjort med uniform i denna värme. Astma kanske? Nåja, tur för mig han skulle aldrig hunnit upp mig till fots om han velat stoppa mig. Nu såhär i efterhand så tänker jag att jag skulle kunna snärta till honom i bakhuvudet, bara för att jag kunde och skulle hunnit långt innan han fattat vad som hände, hehehe...

Sen på eftermiddagen var jag en sväng på posten. Var tvungen att kränga en helt ny postlåda och av omständigheter som bara gud vet, så var det tvunget att matcha grannens. Men det är en helt egen historia som kommer längre ner i inlägget.

Hur som helst, posten i Robertsfors är nog den tråkigaste plats man kan lägga en visit på. Till och med banken och väntrummet på kiosken är trevligare. De har nog gjort ett tappert försök att få det lilla kontoret att verka trevligt med nymålade väggar och panelgardiner. Men. Det finns inga tavlor, inga blommor. Spartanska möbler och en liten duk på bordet är allt. 

Nåväl, jag sitter i godan ro....i hela 4 minuter. Vem håller räkningen? (Jo, jag, för jag har ett jobb att sköta men posten har konstiga öppet tider numera och det är mellan 15.30 - 17.00....jättebra om man är arbetslös, pensionär, egen företagare och dylikt...men jag är anställd av en annan myndighet och då måste jag följa arbetstiden som är 8.00 - 17.00 Det är tur att jag inte är inlåst på min arbetsplats som i vissa diktatorstyrda länder, för då skulle jag aldrig fått köpa min postlåda och grannen skulle antagligen bli ordentligt sur, eftersom grannen anser att detta ska prioriteras å det fortaste eftersom grannen fyller sin dag med trivialiteter då grannen är en hängiven pensionär och livet kretsar kring grannens trädgård, snöskottning och annat viktigt. Att grannens granne mittemot har heltidsarbete, lån att betala, barn att försörja och sig själv att ta hand om är sekundärt, min käre watson.....  

En liten utvikning jag vet, men jag behövde få ur mig min frustration. Sen älskar att vara övertydlig för jag vill undvika missförstånd och en lång förklaring är bättre än ingen förklaring alls osv osv, bla bla bla....) Missförstå mig rätt, jag gillar min granne men ibland...ibland. Gnnnffff!

(och nu fortsätter inlägget) och väntar på att min nya postlåda ska bli uppmärkt med vår adress och våra namn och sedan åka tillbaka på jobbet.   

Vad tor ni händer? Jo,dagens andra gäst äntrar scenen. Det kommer alltså en ny polisman insläntrandes på detta pytte kontor med den förskräckliga inredningen. En polisman med ett ganska stort paket under armen. Jag står förstås först i kön, redo att ta emot min låda, när jag hör en lång fnysning eller utandning eller suck bakom mig. Polismannen ifråga hade nog väntat sig ett tomt kontor. Men med en så korta öppet-tider och med en tydlig omorganisering av detta lilla postkontor så kan man faktiskt räkna med en viss rusch av kunder. Det är ju posten själva som rört om i grytan, för att effektivisera sitt arbete och gärna effektivisera bort sig själva i slutänden...

Jag hann tänka tusen tankar. Om vad han hade i lådan, alltså. Bevismaterial, vapen, kasserade lotterier, bingo-lotter, gamla handfängseljärn, mögliga muffins. Bestämde mig slutligen för att titta lite noggrannare på den långe polismannens ansikte, nyfiken som jag är. Var ingen jag kände igen men så springer jag inte hos polisen så ofta.  Filmen "Seven" med Brad Pitt och Morgan Freeman, dök helt plötsligt upp i skallen. Bestämde mig då, av hans bistra uppsyn, att han hade likdelar i kartongen. Se fillmen, så förstår ni vad jag tänkte på.

Jag tog min postlåda, gick ut i värmen, satte fast postlådan på pakethållaren, på min cykel, som saknar en ringklocka, saknar en skruv här å där, saknar reflexer och cykel-lyse. Men växeln funkar och bromsen med.

Jag tänkte ikväll att det inte är så ofta jag träffar på två poliser samma dag och egentligen kommer undan med en mindre förseelse. Men nu råder ljusets tid i norrland, ljusa sommarnätter så än är det ingen fara på taket. Avslutar med ett utdrag ur polisens egen hemsida om just: 

Cyklar

Cykeln är ett fordon och omfattas av trafiklagstiftningen. Det finns regler för hur en cykel ska köras och vara utrustad, den måste till exempel enligt lag alltid ha ringklocka och broms. Det finns också regler för reflexer och belysning.

Och jag respekterar polisen men iblan..ibland...

Gå i frid, amen å allt det där