Promenader i skogen...Det är en lisa för själen. När man behöver läka sår och gamla ärr, finns inget bättre botemedel. Att man sen har sällskap av en nyfiken liten vovve gör det hela bara ännu trevligare.

Jag går och går och så pratar jag med henne samtidigt. Jag får inga svar men det vill jag inte ha heller. Jag vill bara få möjlighet att ventilera mina tankar öppet och ljudligt. Ibland stöter jag på folk och glömmer att vara tyst...Ja, hrm, kan bara säga att det blir lite pinsamt då. Folk måste tro att jag har en skruv lös. Det tror jag i alla fall, för de tittar så konstigt på mig.

Det sägs att de som pratar för sig själv har mycket pengar på banken. Det stämmer då sannerligen inte på mig, långt ifrån. Men jag tror att jag har andra prisvärda saker i mitt inre istället, saker som jag själv värdesätter som små skatter. Jag har ett känsloregister som är mångfaldigt och uppskattar de små sakerna i livet. Det är väl lika mycket värt som alla världens pengar på ett konto.

Bara att känna doften av hägg som blommar gör mig glad, se Herr Bäver streta på med sitt bygge, titta på änderna och svalorna som ilar för att få klart inför nedkomsterna. Björken som slår ut sina blad, vattnet som krusas av vinden.

Där och då kan jag verkligen känna att jag lever, jag vill fånga alla ögonblick och intryck med hela mitt väsen och bara få må bra en stund.

Under kvällens promenad bestämde jag att jag ska fortsätta välja det som är bra för mig och inte välja det som jag vet är självdestruktivt. Jag ska välja att inte ha ambitionen att vara så jäkla prentensiös och perfektionistisk i allt jag gör, ge mig själv lite beröm då och då. Även ta emot berömmet för det som jag lyckas med och inte försöka att slå hål på allt som jag åstadkommit för att jag känner och tror att jag inte duger. 

Jag ska inte försöka vara den perfekta mamman och faktiskt förlåta mig själv för att jag inte tycker att jag lyckas. Mina barn och min man älskar mig ändå. En sjumilaresa börjar med ett enda steg och det steget tog jag ikväll..

Kvällens mål blev att vi gick ända till kyrkogården och besökte min far. Jag kände att jag behövde besöka honom och ställa en fråga som jag velat ha svar på. Får se om jag får ett svar nångång.

Gå i frid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den 7 juli upptäckte jag att jag inte såg ut som jag brukar och hittade en knöl i mitt högra bröst. Var på semester i Norge och det enda jag ville var att åka hem. Men min man och jag bestämde att vi ändå skulle tillbringa två veckor där och försöka ...

Har inte bloggat på ett tag upptäckte jag nyss hehe. Ähum, ville därför informera er om att jag haft en hel Behå-fri helg och det var befriande så inåt helvete och helt fantastiskt! Gå i frid. Amen å allt det där. Mer behå-fria dagar åt kvinnen. ...

Sitter och funderar i natten. Jag har arbetat med människor i över 10 år och sagt att vissa öden går in under skinnet på en. Det stämmer verkligen. Men denna gång har ett livsöde gjort en direkt väg och gått rakt in i hjärtat. Och jag blöder. Igen. V...

Idag är en stor dag, en glädjens dag! För idag har ordet HEN fått en officiell plats i svensk akademis ordlista ??så...jag har vunnit min kamp. Så till se alla rabiata HEN hatare därute, säger jag bara: In your'e face! Haha! Ibland har jag Gud på min...