Detta blogginlägg tillägnar jag till min far och den relation jag hade till honom.

Min far var alkoholist under hela min uppväxt. Jag har många minnen sedan jag var lill liten av hur mycket han drack. Jag tror att första gången jag kunde förstå att något var fel, var jag väl sju år. Han var periodare och drack sig igenom varenda semester som vi hade och förpestade sin och vår tillvaro med sitt omöjliga sätt.

Vår relation utvecklades aldrig på riktigt förrän han blev sjuk i cancer. Det sista året av hans levnad så fick vi den kontakt som jag alltid velat ha sedan barnsben. Min far var min idol när jag var liten. Jag älskade honom som ett barn bara kan göra. Visst, han älskade mig med men spriten var viktigare alltför ofta.

Min fars sista levnadsdagar tillbringade han på sjukhus. Han fick ett hjärtstillestånd men återupplivades. Sedan följde tre mardrömsdygn som jag aldrig kommer att glömma. Hjärtstilleståndet hade varat alltför länge och han var för hjärnskadad för att överhuvudtaget vakna upp igen. Om han skulle gjort det skulle han blivit en grönsak. Jag är glad över att han aldrig vaknade och fick somna in. Jag hade aldrig något hopp men läkarna övergav aldrig hoppet. Jag ville bara att han skulle få dö.

För när man ser en människa ligga där med enbart motoriska ryckningar, epileptiska kramper och ingen kontakt för övrigt är plågsamt att se. Men jag var ju van, jag hade ju sett honom i andra bedrövliga tillstånd under min uppväxt. Jag fick ofta sköta om honom..

Jag hade under hela min uppväxt en önskan att han skulle förvandlas till den som jag så gärna önskade att han skulle vara; nykter och min stolthet.

Den 28 maj är årsdagen av min fars död och det är i år två år sedan han gick bort. Jag sörjer fortfarande..mest sörjer jag den relation som vi aldrig fick till och sorgen över att pappa aldrig var min pappa på riktigt.

Det finns en låt av en fantastisk sångerska, som berört mig på djupet av min själ. Denna låt lägger jag upp här, som en hyllning till det som en gång var och min kamp att fortsätta vidare i livet med de obesvarade frågor jag har.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den 7 juli upptäckte jag att jag inte såg ut som jag brukar och hittade en knöl i mitt högra bröst. Var på semester i Norge och det enda jag ville var att åka hem. Men min man och jag bestämde att vi ändå skulle tillbringa två veckor där och försöka ...

Har inte bloggat på ett tag upptäckte jag nyss hehe. Ähum, ville därför informera er om att jag haft en hel Behå-fri helg och det var befriande så inåt helvete och helt fantastiskt! Gå i frid. Amen å allt det där. Mer behå-fria dagar åt kvinnen. ...

Sitter och funderar i natten. Jag har arbetat med människor i över 10 år och sagt att vissa öden går in under skinnet på en. Det stämmer verkligen. Men denna gång har ett livsöde gjort en direkt väg och gått rakt in i hjärtat. Och jag blöder. Igen. V...

Idag är en stor dag, en glädjens dag! För idag har ordet HEN fått en officiell plats i svensk akademis ordlista ??så...jag har vunnit min kamp. Så till se alla rabiata HEN hatare därute, säger jag bara: In your'e face! Haha! Ibland har jag Gud på min...